Blev ett träningspass igår med fokus på marklyft. Började med att testa köra halvsumo upp till 110kilo, kändes lätt men ovant. Sen blev det vanliga marklyft och jag gick upp och drog en singel på 170kilo med mersmak så det känns lovande inför serietävlingen om nån vecka. I lördags blev det 12 rep på 110kg, maken tyckte 25 men det kändes dumt att riskera att dra sönder sig igen då jag känner att jag fortfarande inte kommit igång riktigt ordentligt med marken.
Fantasi-målet skulle vara att dra 200kg nån gång men det mer realistiska målet ligger på 190kg om jag håller mig hel detta år (har lyft 183kg som mest innan skadan).
Jag har insett att hemligheten med att bli riktigt riktigt bra är konsekventa lyft och att lyckas hålla sig skadefri lönar sig i längden. Sen så får man ju alltid saker som hindrar en i träningen, en öm handled, ramla i en trappa och bryta foten eller annat men det är ju livet . Har blivit bättre på att lyssna på kroppen och insett att det bättre att låta det som inte känns bra vara ifred eller åtgärda det så tidigt som möjligt än att köra på och sabba det ännu mer och kanske bli tvungen att vila ett par månader. Sen så är man ju alltid klantig, som med senaste skadan som var ren dumhet.. Var med på tävling och välte ett väldigt tungt däck med väldigt dålig teknik då jag inte var beredd på uppgiften (läs: inte tränat för det) förra sommaren, det hade man ju haft ogjort om man var smart men det är man ju sällan när det gäller en själv!
Var i stallet imorse och fodrade, passade på att borsta Reuben ordentligt medans han fick äta frukost i stallgången och han fäller mycket päls nu. Han har bara fått gå i hagen och slappa snart i en vecka, få se om Bus ville iväg och ta en sväng på honom i eftermiddag men med tanke på vädret (regnar) så är det tveksamt. Bara bra att han får vila ett tag så tar man nya tag igen sen, snart kanske man kan börja köra också . Vagnen hade frusit fast men nu tror jag att det mesta borde ha smält undan, ska kolla i helgen.
// M